Jag kan fortfarande känna barndomens smak av harsyra. De små bladen som växer hos mig vill jag inte äta upp, i stället njuter jag av de vackra små strimmiga vita blommorna.
Harsyran trivdes gott i många år vid tomtgränsen under grannens ovårdade granar, men när granarna sågades ner tynade harsyran. Jag har försökt rädda några stycken och har planterat dessa under plommonträdet och hoppas att det ska ge tillräckligt av både sol och skugga för att den inte ska försvinna helt.
Har nog aldrig ätit dom någon gång.... eller har jag det som mindre? Hmmm. Söt liten blomma:D
SvaraRaderaJag har också harsyra och faller för frestelsen i bland...Gulliga små blommor
SvaraRaderaVilka minnen DET satte igång nu då :-) Härligt!
SvaraRaderaHarsyra, hmmm, den smakade jag av när jag växte upp, fanns vid mitt barndomshem! Blommorna är söta!
SvaraRaderaVisst kommer jag ihåg hur den smakar fastän det var längesedan.
SvaraRaderaHar en liten matta i trädgårdens norra hörn...